once in a lifetime
En tjej i klassen under mig har påbörjat en utbytestermin på Cypern nyligen och jag blir så avundsjuk när jag läser hennes blogg så ja får ont i magen.
När jag tänker på att jag aldrig kommer att få uppleva den där känslan igen, att bo i ett annat land, gå till skolan på engelska, handla mat påväg hem från skolan och inte förstå särskillt mycket av vad kassörskan mummlar om, prommenera och utforska nya områden, sätta sig på tåget in till storstan, träffa folk från hela världen som man aldrig annars skulle ha träffat, bygga upp vänskap, festa där bubblet kostar 10kr, känna sig ledsen ibland men alltid komma på bra humör igen när man tänker på hur bra man har det, slippa förstå vad som står på reklamskyltarna och bara ha de riktigt gott.
Klart jag kan flytta utomlands igen, men just den där känslan av att bo och gå i skolan i ett annat land är så speciell... När jag Anna och Emma kom hem från Ayia napa 2008 trodde jag iochförsig att de var det bästa jag någonsin skulle göra i mitt liv, så jag antar att det kan bli bättre än detta till och med :)
Vad jag vill komma till är iallafall att jag saknar Troyes..
Kommentarer
Postat av: Emma
haha ååh ayia napa.. shit vad kul det var! Om man ändå vore 18 igen.. ;)
Postat av: Matilda
Klart det, kommer bara bli bättre!:) Kom gärna och hälsa på! Stora kramar från Cypern
Trackback
